Hej! 

Jag fick tips om att skriva om mina ponnys jag haft genom åren. Vilket är en del... 

Här i början är dom skrivna i rätt ordning, men efter Tai-Pan är jag lite osäker på ordningen och har därför bara skrivit upp alla huller om buller. Så, från Gordina till Tai-Pan, rätt. Sen kommer bara resten som den kommer...

Jag skriver bara om hästar vi har ägt. Skulle jag skriva om alla ponnys som har stått här som försäljning eller "problemhästar" så skulle listan bli ännu mer äckligt längre än vad den redan är... 

Sen finns det dom jag inte ens har tävlat/knappt ridit. Dom skriver jag inget om... 

Gordina - C ponny

Min allra första häst jag ägde själv var en av farfars egna uppfödningar. Gordina var född på Gotland i maj 1990, två månader senare i juli föddes jag i Visby. Sen när jag var 30 minuter gammal fick jag min första present i livet, av farfar. 

När jag och Gordina var 3 år gamla fick jag min första ridhjälm och fick testa att rida henne. Jag har även fått berättat för mig att pappa ledde runt henne medans han gick i träskor, som sprack just under min "knatteridning". Gordina blev rädd och for till skogs med mig. Självklart föll jag av sen tog det ett tag innan jag red henne igen. 

Gordina var min första C-ponny och jag tävlade henne mellan 98-2000. När jag väl kom upp i höjderna och åkte på större tävlingar så hade Gordina inte kapacitet för att hänga med, men hon var en guldklimp hemma på gården. Mellan 2001-2006 hade vi flera ridläger på somrarna, där Gordina jämnt var en av favoriterna. 

För två år sen somnade Gordina in. Saknar henne massor, älskade lilla ponny.

Bilden är tagen i Gropen i Stånga på Gotland. Jag tror att vi båda är 5 år gamla. 

Fridde - B ponny

Under 90-talet tillbringade vi alla somrar på Gotland. Då ordnade mamma och pappa något som liknade ett ridläger hemma i Levide. Där fick jag hänga med några äldre tjejer och en "ridlärare"(/en vuxen som kunde hålla koll på oss). 

1996 lånade mamma och pappa ett litet russ som hette Fridde. Vi red hela sommaren och jag minns det som att bara för att jag älskade Fridde så mycket fick vi fortsätta ta hand om honom över vintern. Och året efter, på min födelsedag, så stod min lille svarta vän i våran trädgård med rosa blommor i luggen. Då var Fridde min på riktigt. Inget mer lånande. Och då satte vi igång att börja tävla hoppning. 

Fridde och jag har även tävlat i distansritt två gånger. 

Första gången jag var placerade kom vi tvåa på en lokal tävling och så spelades "The winner takes it all". 

Bonny (Bonnie) - B ponny

Jag har alltid sett Bonny som en julklapp, då hon också var en ponny vi lånade ett tag och sen runt jul 1997 fick jag veta att Bonny tillhörde familjen. Bonny var också ett gotlandsruss som jag tog med ut på tävlingsbanorna, och fick ett bättre självförtroende på. Bonny hade ett litet bättre go i sig än Fridde, och hon kunde ställa upp på lite högre hinder. (Lätt B, 80 cm är högt för en 7 åring!) Bonny var en pärla som gav alla ett självförtroende. 

Bonny gav mig min första första placering, och då spelades "We are the champions". 

Hilding Vilding - B ponny 

Första gången jag red Hilding var på i en hage hemma i Levide. Då jag skulle provrida honom och se om det kunde vara en häst till min lillebror. Pappa var inte där och mamma pratade med försäljaren så mycket att hon inte såg när Hilding bockade med mig. Han fick inte av mig, men jag minns att jag var så arg på det lilla russet som skulle bocka och på mamma som bara sa "Nä, det gör han inte!" och inte ens kollade. 

Jag tror att dom köpte Hilding bara för att han var billig. Eller för att dom tyckte att vi skulle ha en utmaning. Den lilla russbollen gillade att bocka, dra från banan, inte gå in på banan, ville inte lastas, mm... Det slutade med att han fick åka med på tävlingar BARA för att bli lastad. Och en dag var jag på en tävling där jag även tävlade Hilding. Jag minns att han skulle ut från banan men jag som 8 åring hade börjat fatta vad envishet betydde. När vi åkte hem sa mamma att någon hade knackat henne på axeln och frågat "Ursäkta? Är det där Hilding Vilding? Alltså... Den Hilding Vilding som kronprinsessan fick i present och hamnade på ridskola?" Mamma svarade ja, för det var det ju. "Gud vad duktig han har blivit. Jag minns när han inte ens gick in på banan." 

Näsbyholms Bellami - B ponny 

Bella var den jag debuterade Lätt A på. Alltså 90 cm. Hon var en av de gulligaste ponnysar jag haft. 

Niniane - B ponny 

"Ninja" var roligast att tävla i fälttävlan. 

Surprise - B ponny 

Jag fick Surprise när hon var 4 år, så jag minns hur "stolt" jag var när jag debuterade MSVB med henne. 

Janus - C ponny 

När jag fick Janus var han den coolaste ponnyn jag hade sett/suttit på. I mina små ögon var han en stor och tuff virvelvind. 

Definitely Milton - B ponny 

Milton var den som fick upp mig i klasserna och vi red vårat första SM ihop i Södertälje ridhus oktober 2000. Under alla år som gått efter honom så har jag alltid sagt att min drömhäst är en stor version av Milton. 

Tai-Pan - B - ponny 

"Tajpen" var den tuffaste B ponnyn jag någonsin ridit. Under våra år ihop stannade han EN gång, men då red jag så kasst att han gjorde rätt i att stanna. 

Athena - C ponny

Athena var så rolig att rida, då hon typ funkade som en galopphäst... Ju mer du höll i tyglarna ju mer sprang hon. Så man var tvungen att lära sig att vara lätt i handen. 

Just Coutness - C ponny 

Grevinnan var en väldigt speciell märr...

Bianca - C ponny 

Jag hade velat tävla henne mer, men tyvärr var det fler som såg att hon var så duktig och snäll, så hon blev såld ganska snabbt. 

Franca  - C ponny 

Jag minns att jag var livrädd för Franca när hon kom till oss, för hon var en sån stirrig unghäst. Men efter att ha ridit henne två gånger minns jag att hon lugnade sig och var extremt lättlärd. Så synd att hon hade problem med benen, men hon fick flytta hem till Gotland igen och bli fölmärr. Och jag har hört att hon vart en riktigt bra mamma många gånger. 

Rozzini - B ponny 

Rozzini reds in här hemma på gården och vi vann 7 års championatet i Dagstorp och red även SM ihop. Hon var en så fin ponny. Saknar henne massor! 

La Ragazza - B ponny 

Hon var galen, men satan vad hon kunde hoppa! 

Billy Boy - B ponny 

Black Pearl - B ponny 

Bony Bee - B ponny 

Jag tävlade henne en gång, sen flyttade hon till Ludvika ridskola. 

King of Black - B ponny 

Slutade du rida i en millisekund, så kunde du räkna med att ligga i hindret. Iaf på tävlingar... 

Snabb - C ponny 

Han såg ut som en islandshäst men hoppa kunde han! 

Khariba - B ponny 

Santiago - C ponny 

Många känner ju igen Santiago då han såg ut som en "vildhäst" i sin långa man. (Ursäkta, men jag älskar långa manar.) Hans typ 10:e tävling i livet var ett SM, han är fan den ponnyn som varit lättast att komma överens med. Vi gjorde så mycket ihop, men jag önskar ändå att vi kunde haft mer tid tillsammans. 

Santola - C ponny 

Santola var inte lika hoppglad som sin helbror, (Santiago), men hon var supersnäll och vi tävlade upp till MSVA. 

Isabell - C ponny 

Jag älskade att det fanns dom som var rädda för Isabell bara för att dom såg hur "galen" hon var på tävlingar. Men om folk bara visste hur pepp hon var på bara tävlingsplatserna... Hon var en häst på tävlingar och en annan hemma i lugnet. Världens bästa tjej! 

Robin - C ponny 

Kim - D ponny 

Antika - D ponny 

Casall - D ponny 

Tävlade honom en gång. Lite seg för min smak. 

Chivas - D ponny 

Kurant - D ponny 

En försiktig kille med dåligt självförtroende, men han hoppade fint. 

Laros - C ponny 

Miss Eila - C ponny 

Hade velat tävla henne mer. 

Philippa - D ponny 

Petronella - C ponny 

Hon var en cool ponny som jag också hade velat tävla mer. 

Sunshine - C ponny 

Surprice - C ponny 

Jag var livrädd att hon skulle stanna och slänga av mig hela tiden, då jag bara hade sett henne göra det med sin ryttare före mig. 

Men när vi lärde känna varandra var hon den jag ville hoppa MSVA med, men jag fick det knappt då mamma och pappa tyckte synd om henne då hon var ganska liten. Sen pratade/skämtade folk mycket om alla hennes "fel". Hon var en märr, arab, hade bläs, 4 vita ben, fux... Men hon är en av dom märrar jag älskat mest. (Och jag brukar som sagt inte alltid komma överens med märrar.) Skulle jag hitta en storhästkopia av henne hade jag aldrig tvekat att köpa henne och hoppa 1.60.

Ensam McBeth - C ponny 

Gamla Bettan. <3 Henne kunde man verkligen koppla till kommentaren: "Sakta men säkert." 

Fair Tarquin - D ponny 

Tarquin var min första D ponny jag tävlade. Så vi gick från Lätt D till MVSB tillsammans. 

Good News - C ponny 

Tävlade henne en gång i Vingåker. 

Leroy - C ponny 

Leroy är en av dom läskigaste men även den mest självständiga ponny jag någonsin ridit. 

Han var grym på att hoppa, men istället för att "lyssna" på mig så fixade han allt själv när vi låg fel på hinder. Jag fick lära mig att han fixade allt bättre om han fick göra på sitt sätt, nämligen lägga in travsteg precis innan hindren. Ni anar inte hur äckligt det var, men eftersom han funkade bäst då så fick han självklart fortsätta med det. 

Jag minns när vi debuterade MSVB. Vi var i Ludvika, en av mina favorit platser att tävla på, och Leroy travhoppade en trekombination som bestod av tre oxrar. Och klarade det! 

Ahmo - D ponny 

En lättskrämd och försiktig kille. Men klart en av dom snyggaste fuxarna jag sett. 

Astra - B ponny 

Red aldrig Astra, men tänkte att jag kunde nämna att hon var född på gården och var efter Just Coutness. 

Kavat - D ponny

Minns första tävlingen vi var på. Då Kavat hade vunnit SM året innan jag fick honom, så när vi red in på banan på första tävlingen ihop blev det helt tyst på läktaren... Jag tror aldrig jag har känt mig så utstirrad... 

Inte ens i Globen kände jag mig så utstirrad. (Haha)

Attitude Surprise - D ponny 

Otto var så tuff. Jag tror ärligt att han aldrig har stannat... 

Minns när vi debuterade MSVA i Hudiksvall. När folk gått banan strök sig halva startfältet, och innan  jag fick rida fick vi vänta på två ambulanser då två ryttare flög av och slog sig så pass... Sen när vi hoppat, gick vi ut med 8 fel, så visar det sig att jag och min dåvarande klubblamrat Madeleine Garpsäter är i omhoppning då vi har minst fel. Vi sitter och memorerar omhoppningsbanan ihop när vi hör domaren ropa ut i högtalaren "...då vi inte har några felfria i grundomgången så höjer vi inte till omhoppningen."

Madde och jag stirrade på varandra, likbleka och sa samtidigt "TÄNKTE DOM HÖJA?!" Sen skrattade vi och skämtade om att banbyggaren ville ha ihjäl oss. 

Men Madde och jag höll oss kyliga och satte varsin felfri ritt i omhoppningen. Jag och Otto vann, men jag ser det som att både jag och Madde vann, då vi var dom som fick hoppa den överhöjda banan en gång till, och klarade det! 

Morningstar Madness - D ponny

"Madde" var en så fin häst! Så synd att han hade dåligt självförtroende på hinder! 

Samona - D ponny

Salina - D ponny 

Arienzo - D ponny 

Falcon - D ponny 

Cariel - D ponny 

Riscal - D ponny

Så, vi har haft en del kan man säga. Många hästar som kommit och gått. 

Svårt att säga en rak favorit bland dem alla... Alla har gjort sina avtryck i familjen. Och så mycket jag har lärt mig genom många av dem. 

Men jag bjuder på en bild på mig och Milton från Ludvika: