Jack - Vår början

Det finns så mycket jag vill skriva om Jack. Så jag tänkte att jag kanske kunde skriva det i delar. Hur mycket och hur många delar, det vet jag inte... Beror på hur mycket jag orkar. (Tårarna bränner redan bakom ögonen.)
Men här tänkte jag skriva om dom första timmarna med Jack och vart hans namn kommer ifrån. 

Precis som många andra barn i världen hade jag i många, många år bett om att få en hund. Mina föräldrar försökte jämnt trycka in i mitt huvud om hur mycket ansvar ett husdjur kräver och sagt nej. Däremot verkade katter inte vara några problem att skaffa... När jag fyllde 2 år fick jag två kattungar som jag älskade. Tyvärr blev en påkörd när jag var 5, men den andre levde tills hon blev 15 år. Sedan har vi alltid varit svaga för djur i min familj... Hittar vi en urmager katt så ser vi till att den får mat. Och vill den stanna så är dörren öppen. Jag vet seriöst inte hur många katter vi haft... Några av dem jag minns (förutom mina två kattungar) är Missan, Smulan, Kung Magnus, Frasse, Musserina och min favorit Viktor. Mamma säger att vi har haft fler katter , men att dom kanske inte stannat så länge att jag själv har räknat dem som en av familjen, men hon har. 

I alla fall... 2006 hade varit ett jobbigt år för mig. Min skoltid hade inte varit den bästa, och helt ärligt hade jag planer på att avsluta mitt liv den sommaren. Men det som gjorde att jag drog ut på tiden var att jag hade kommit in på mitt förstahandsval på gymnasiet, Teater/Scenkonst. Jag hade fått höra att pga mina dåliga betyg skulle jag inte kunna komma in på gymnasiet. Så när jag fick ett brev där det stod att jag kommit in där jag helst ville gå, lättade en av de hundra stenar som tyngde ner mig.

Sommaren gick. Och näst sista tävlingshelgen innan skolstarten, i slutet av augusti, var jag och pappa i Västervik på tävling. Jag minns inte alls hur det gick för mig den helgen... Det enda jag minns är hur helgen slutade. 

Vi hade lastat lastbilen med alla stallsaker och även hästarna. Vi var redo att lämna Västervik för denna gången. Pappa bad mig gå in i lastbilen och vänta på honom, medans han skulle gå till seketeriatet för att kolla att allt var betalt och klart. Medans jag väntade gjorde jag mitt vanliga i lastbilen, valde ut en film jag kunde döda tiden med. Jag valde en film och satte igång den. 
Bara några minuter in i filmen öppnades dörren, och in kom pappa med två valpar i famnen. Han log stort och blev nog gladare när han såg min förvånade min. De var två små jackrussell syskon från familjen Krog. Dom två sista ur deras senaste kull. En hane och en tik. 
Minns att pappa sa: "Du har ju alltid velat ha en hund. Välj klokt nu. Det här är kan vara en vän för livet."

Så plötsligt satt jag där själv med två bedårande valpar i soffan och skulle välja. Egentligen hade jag nästan redan valt när jag först fick syn på dem. Hanen var svart och vit. Svarta djur har alltid varit en svaghet för mig. Och jag har alltid haft lättare att komma överrens med valackar. Plus att dom katter vi haft så har mina favoriter varit pojkar. Så det kändes som att en hanhund var det jag skulle köra på. 
Jag gav såklart tiken en chans, och det gjorde att det blev svårare att välja... Hon var framåt, lekfull och charmig. Men jag var så förtjust i hennes bror, även om han verkade lite mer blyg av sig. 

Efter c 5-10 minuter kom Lian Krog in i lastbilen. Jag sa att det var ett svårt val, eftersom de var så fina bägge två. Men jag hade bestämt mig för hanen.
Lian sa då: "Vad roligt Loppan. Han heter Gucci.
När Lian senare tagit sin lilla tik och gått, höll jag min lilla hund i famnen och sa till han: "Vi skippar Gucci va?" 
Vi bäddade ner oss i soffan. Med min hund sovandes på mitt bröst och en film igång satte pappa igång lastbilen och vi begav oss hemåt. 

Och där under resan valde jag namnet: JACK

Visste ni att det var nära att Jack skulle hetat Zero? Jo, för filmen jag tittade på när pappa hade kommit in i bilen med valparna var The Nightmare Before Christmas
För er som inte sett filmen så är det en Stop-motion film. Den handlar kort och gott om att kungen över Halloween, Jack Skellington, har tröttnat på att skrämmas år efter år. Av misstag hamnar han i julens värld, "The Christmas Town" och blir så inspirerad att han vill då ta över julen och själv bli jultomten. En väldigt mysig film jag kan ta fram även idag till jul.
Skall nämnas att Jack Skellington har en hund som heter Zero. Därför var Jack påväg att bli kallad Zero. Men eftersom Jack Skellington är kung över Halloween, plus att min lilla hund hade en storebror som hette Zack, så blev det mer självklart att han skulle heta Jack.

När vi väl kommit hem skyndade pappa och jag oss för att bli klara så fort som möjligt. Då vi visste att mamma skulle komma ner och hjälpa oss kvällsfodra i stallet en viss tid. 
Så när hon var på väg ner till oss sa pappa: "Du, mamma vet inget om Jack... Göm honom i din ryggsäck så överraskar vi henne.

Sagt och gjort. Jack sattes ner i min ryggsäck, och så bar jag in honom i stallet. Mamma och pappa stod i stallgången och pratade om något, när jag gick fram och sa: "Mamma, jag har fått något utav pappa."
Hon såg måttligt intresserad ut, men jag satte ner ryggsäcken på backen och öppnade den. Ut tittade en liten glad hund. Mamma utbrast ett nej, men ändrade sig snabbt. 
Jack viftade på svansen och hoppade ut på stallgången. Han började direkt undersöka stället. Han tillochmed sprang runt till andra sidan av stallet så jag fick jaga rätt på honom. Den där blygheten jag sett i Västervik var som bortblåst.

Väl hemma la jag honom sängen mellan mig och väggen. Och där sov vi tillsammans hela natten utan problem, eftersom jag hade fått leka med honom tills han vart trött. Efter det har hans plats alltid varit i sängen.
Så därför är det väldigt tomt där nu... 

Jag är seriöst så arg på mig själv över att jag inte har fler bilder på Jack som valp. Det är något jag ångrat sen jag fick min första digital kamera. Den fick jag när Jack var 2 eller 3 år gammal, och innan dess car jag inte speciellt intresserad av att ta bilder då det vara var mobil bilder som inte var speciellt bra på den tiden. Och den mobilen jag hade då vet jag inte vart den tog vägen.... 
Så detta är seriöst enda valp bilden jag har på Jack. Men jag kan trösta mig med att det är precis när jag fått honom, i vår lastbil i Västervik. 

Jack, Augusti 2006

Zero

Jack Skellington

The Nightmare before Christmas 1993




Kommentera här: